When one door shuts...

Deras hemresa kom alldeles för tidigt om ni frågar mig. Nu sitter jag här vid min dator ( läs tisdag) och är ensam i mitt hus igen. Eller hela familjen är också hemma, men det är något som saknas liksom. Ska försöka komma ihåg vad som hänt efter jag bloggade sist.

Slaimen blev iaf helt vädelös och det slutade med att barnen lekte för sig själva med andra leksaker. Efter jag blev avbytt utav Alex så brände jag iväg till barten för att smidigt nog till mig in till sf där Mia och Nettan väntade som planerat. Har aldrigt varit med om så mycket shoppning på så lite tid. Båda två bar på 300 kassar var och jag var tvungen att bära några av Mias påsar innan hon skulle gå av på mitten. Blev en italiensk middag och sen hemfärd.

Den 21 maj så väcktes jag av mina barn. De hade gjort iordning frukost på sängen till mig-ursött! Fick en massa grattis mail, mess och inlägg- Tack så mycket allihopa!

Barnen på Tanners och Elises skola hade tillochmed ritat teckningar till mig och grattisropen var många.

På köksbordet stod en stor låda som jag fick öppna på eftermiddagen. Och den innehöll en massa teckningar från barnen, ett gosdjur och pengar. På kvällen tog tjejerna med mig ut på middag det var en helt underbar födelsedag!

På tordagseftermiddagen som fortsatte kalaset, då var det nämligen dags för mina tjejer här att fira mig. De tog med mig ut på uppdrag och fick köpa sprit på ett falskt id, som de hade gjort själv. De var ett halvt A4 med massa smeknamn och världens fulaste kort. Typiskt nog så behövde jag inte visa id när jag stolt skulle köpe en flaska med svensk sprit i, men det var roligt ändå! Kvällen avslutades med en jättefin tårta (med massa rosa på) i Moraga parken.

Tack tjejer för en oförglömlig kväll!

På fredagen så bar det iaf av mot straden och Redwood. Vart en jätterolig roadtrip med snacks och skratt, enda tills vi kom fram till den delen som är värst när man ska ta sig till det området. Det var så kruvigt och det slutade med att alla mådde illa, tur att jag körde annars hade jag inte överlevts så länge kan jag lova...

Vi gick runt och kikade på alla stooora träd en stund och sen åkte vi vidare till stranden och låg och solade en stund. Vidare från stranden åkte vi återigen på den slingriga smala vägen som sträckte sig fram mellan buskar och vägkrön. Vi åkte till Walnut Creek för middag och bio, vi såg "made of honor" med Macdreamy- Mums!

Det var också här nettan, (numera kallad fru appelquvist) kläckte kommenatren: Det är kö på teatern ikväll, när hon pratade om bion...haha kanske för internt men ack så roligt!

På lördagen så åkte vi ännu en gång in till Sf för att kika på alcatraz, men oturamt nog så var man tvungen att boka en tur om man ville se detta uråldriga fängelse. Så det vart en riktig flopp. Käkade hamburgare på ett surfarställe vid pire 39 och sen gick vi hela vägen till Guessaffären som plåster på såren. Funkade bra kan jag säga. Nettan blev polare men en kille i kassan på en affär som heter Express och det slutade med att vi blev inbjudna till en klubb som han jobbade på. Så efter lite mer shopping så åkte vi hemåt och gjorde oss iordning inför en kväll på stan.

Kvällen blev mycket lyckad och vi avslutade kvällen på en klubb som heter "Tempel". Var så himla roligt att vara ute med mina tjejer igen! Vi tog taxi och och där blev det fyllemat som aldrig förr. Vi stupade alla i säng och somnade som små bar.

Jag vaknade dock på morgonen av att jag trodde jag hade en råtta i rummet. Det var nått som knastrade och smackade vi fotändan av min säng. Det visade sig vara Rebecca som smugit sig upp för att kika runt på internet och äta popcorn som fortfrande fanns kvar.

Ringe och grattade mami på morsdag och sen blev det cam med svartsbo. Farmor och farfar var nämligen där och de har inte sett mig sen jag åkte. Vet inte om de valde rätt dag dock...partyansiktet och för lite sömn kan inte ha varit så vackert...

Blev iaf en lugn dag vid poolen där tilloch med jag låg stilla. Mia låg och läste i en bok och vi fick oss alla ett gott skratt när författaren har skrivit något som -

" När det är dags för att krypa ner i sängen och sova så kommer alla stor livsfrågor upp som:

Sången, ekor´n satt i granen, skulle skala kottar. Fick han höra barnen, och då fick han så bråttomt. Hoppa han från tallegren, När Fan bytte han barrträd??"

Och det är så sånt, när bytte han träd liskom? Haha någon som känner igen sig?

Till lunch vart det svenska köttbullar, potatis, gräddsäs med lingonsylt. Himla gott var det. Efter maten var det sorgligt nog dags för tjejerna att börja packa och tiden gick alladeles för fort återigen. Vi stod snart på bartstationen och konkade väskor som svetten sprutade.

Hur man än vänder och vrider på det så är avsked inte roliga. När man försöker hålla tårarna borta. Det slutade iaf med en vårflod där på stationen och det gjorde ont i mitt hjärta när jag startade bilen och åkte därifrån. Men jag vet att jag snart kommer hem och får träffad dom snart igen. Och vilka minnen vi har! Satt och kikade på kort när jag kom hem och det här kommer verkligen bli ett minne för livet.

Jag var helt ensam i det stora huset när jag kom hem och för att skingra tankarna lite så vart det en massa greys avsnitt.

Vill bara passa på att tacka mina små sötnosar för att de kom över och hälsade på mig här på andra sidan världen. Jag hade verkligen roligt och att ni nu också har fått dela den vardag med mig betyder massor. Det är så roligt att ni vet hur det ser ut här, att ni har träffat min familj och mina vänner. När jag säger barnens badrum så vet ni precis vart det ligger, eller om jag säger att jag åker och tränar så vet ni hur mitt underbara gym ser ut. Det blir lite mer verklighet för mig då faktiskt.