When one door shuts...

Så firar jag Valborg - nämligen med halsfluss!

Igår kom den hemska tanken smygande. Konstig känsla i halsen + halsont. Tog inte många minuter för mej, Alex och  Rebecca att inse att jag hade en vit prick i min hals.

Tog idag tag i saken och tur var väl det, för halsflussteset var väldigt positivt, så nu äter lilla Erika antibiotica i 10 dagar. Bra att vi kom på det i ett tidigt stadie, eftersom Portlands resan blir av i helgen. Usch, hemska tanke att vara riktigt sjuk borta...

Fick dock ett kort från Pappa idag så fick mitt hjärta att bli alldeles varmt. Sverige är bra vackert när all slask och snö har försvunnit

I morse hade jag Elise hemma. Rebecca ringde mig vid 9 tiden och frågade om vi skulle med till ett museum. Och efter snackpackning och dyligt var vi snart på väg. Det var jättekul att vara där med alla barnen ( Elise, Drake och Ava - Rebeccas barn) Vi kikade runt på de olika utställningarna innan vi satte oss ner för att ha fikapaus. Det rörde sig ovanligt mycket i en buske, så jag bestämmer mig för att ta mig en närmare titt. Så här gick det till:

          - Jag ser två små ödlor som jagar varandra.

        - Jag skrattar åt ödlorna, och kikar lite närmare.

        - Den ena ödlan slutar jaga den andra, och börjar jaga mig istället!! 
        - Jag bokstavligen talat flyger upp och skriker- Det där var inte roligt!!!

        - Rebecca gapskrattar vid bordet.

        - Hela fikapausen sitter jag och sneglar åt busken så den stora, farliga och med gigantiska tänder inte ska komma och bita mig i benet, skräckupplevlese!!

Jag överlevde hela upplevelsen och det slutade med att vi glada åkte ifrån museumet. Hämtade Tanner medans Elise sov i bilen. Har varit hemma och donat lite innan jag åkte och handlade inför morgondagen. I morgon är det även här sista april och självklart ska det firas!

Kanske inte på svenskt vis, men på au pairvis med picknick i parken.

Nu ska jag åka och träna, springa + corepass innan Rebecca kommer över för filmtittning.

Hörde ryktas om att det kan bli Jurassic park 2. Bli inte förvånade när jag loggar in på msn vid 3 i natt för att jag inte kan sova... Kommer kanske drömma om den lilla dinusarie som sprang runt i busken idag, vem vet?!

♥ Erika

Snart, välbehövlig dusch, men först blogg!

Har precis kommit hem från gymmet med inspiration för att blogga. Har faktiskt glömt att berätta om något jag hållit på med ett tag nu, spännande va? På våran klubb kunde man för ett par veckor anmäla sig till något som heter " Commit to get fit" vilket innebär att man får 2 poäng för varje gång man tränar. Man kan då träna sig upp till olika prisnivåer och lägga sig på sin egen nivå. Givetvis så anmälde jag mig så fort jag fick nys om detta och har sedan dess tagit detta på mycket stort allvar. Träningen idag bestod av Spinning + Core och sen Crosstraining på eftermiddagen, så idag tjänade jag ihop 4 poäng. Kommer åtrerkomma med resultatet när tävlingen är avgjord.

Helgen var lugn fast händelserik och jag vet inte hur jag gjorde för att börja måndagen som en liten tröttis. Fredagskvällen började med ett locktångsköp och jag är numera alldeles busig och lockig i håret istället för låååångt och platt. Variation måste vara det bästa ordet som finns.

Vi var sen på hemmafest hos en kille som Sanna träffat, det var Jag, Lina, Camilla och uppenbarligen Sanna. Stackars Rebecca kunde inte följa med eftersom hon låg hemma i halsfluss - inte bra. Natten rullade iaf på och vi mötte gryningen innan vi visste ordet av.

På lördags förmiddagen hade jag Elise och vi pep iväg till poolen direkt efter jag hade ätit frukost. Det är då man inser vilket bra jobb man har, plaska runt i en pool hela dagen med en 3 åring är inte fyskam.

Lördags kvällen blev alldeles lugn och jag spenderade den hemma med familjen. Pasta sallad, sommarkväll och solnedgång - Underbart var det!

Söndagen började med en prommis runt reservatet. Vi var från början 5 hurtiga tjejer men efter 20 minuter misste vi Camilla och Sanna som tyckte att de hade gått klart. Jag, Lina och Rebecca kämpade tappert vidare i hettan, och promenaden som vanligtvis tar max en timme om man går på bra, hamnade upp runt 2 timmar. Efter snigelpromenaden åkte vi i Rebeccas rallybil och köpte glass, inget annat har mer sommarkänsla än glass på pinne! Vi slappade ett tag i skuggan hos Lina innan jag åkte hem och duschade, städade och försökte mig på en powenap som inte funkade.

Vid klockan 19 så var vi återigen hos lina och det var tjejmiddag på G. Vi åt kött, vitlöksbröd, broccoli, potatis och bea från Knorr, som någon har lyckats gräva fram på Safeway!?

Älskar våra lyckade söndagar!

Det som kommer den här veckan är mer träning, mer jobba
och flera klasser. Kultur och sång klass på torsdag.
Sen kommer det en spännande helg.På fredag eftermiddag
så pyser Jag, Dee och Elise iväg till Portland och har tjejhelg med Dani.
Ska bli urkul! Ska försöka komma iväg för att fixa till naglarna innan vi åker,
någon som har en kopp med tid att låna ut?

Nu dusch!

Känslor som virrar runt till tusen.

Jag har varit lite seg på att uppdaterat bloggen nu, förlåt! Jag har verkligen tänkt göra det, men att sätta ord på de känslor och tankar som har snurrat i mitt huvud har inte gått vägen alls.

Jag balanserar mellan att vilja åka hem till Sverige och Stanna kvar i Kalifornien. Ni kan dock vara säkra för numera så har nämligen familjen Flagg ny au pair, så hem kommer jag. Men bara för det så är det inte lätt ska jag ta och berätta! För ett par dagar sen slog det mig att jag så snart ska lämna min familj på andra sidan jorden. Denna härliga miljö med minimala bekymmer och skratt. Jag ser varje dag hur barnen utvecklas och det skär i mitt hjärta när jag nu inser att jag inte kommer vara här när Elise tappar sin första tand. Tanken kom sakta smygande, en dag kommer jag behöva krama barnen, Al och Dee hejdå - på obestämt återseende.

Varför sa inget något om det här?! Åk inte till Usa för det är ett helvete att först åka dit, sen är det ett helvete att åka hem! Det var 4 steg man skulle göra - Åka dit, jobba, resa sista månaden sen åka hem.  Det var ingen som nämde de sista och det tuffaste steget. Säga farväl. De borde finnas varningskyltar på Arlanda eller ännu bättre, det borde ha funnits en skylt på den plats jag aldrig fick en busshålsplats. Skrivet med stora bokstäver: DET FINNS ETT 5:E STEG!

På ett vis har det här varit det bästa men ändå det svåraste jag gjort hitills, och hur jag än vänder och vrider på det så har familjen Flagg stått för 98 % av det bästa. Jag hade inte klarat mig såhär långt utan denna underbara familj. Därför känns det helt otroligt att jag ska åka härifrån. Vem hade trott att jag trivdes så bra in med tre småsyskon springandes runt benen?

Det är dock skönt att man inte är ensam i denna svåra position. Lina har samma bekymmer och telefonsamtalen är långa. Vi träffades igår och skulle ha en seriös pratstund men det enda vi kom fram till att kladdakakan var kladdigare än "torr-kakan" ;)

Har nu försökt att inta en neutral plats i allt det här och varken tänka framåt eller bakåt. Kommer hålla i 5 minuter med ändå, värt ett försök!

Ikväll ska jag på min andra sånglektion, ska bli hur roligt som helst. Vi ska få sjunga inför gruppen för första gången och behöver jag säga att jag har fjärilar i magen? Jag har sprungit runt med min ipod och försökt välja en låt som passar min röst. Kom idag på att jag ska sjunga delar av " Bubbly" som Colbie Caillat har skrivit. Hur mysig låt som helst, lyssna gärna på den, så vet ni vad jag har antagit för utmaning denna torsdagseftermiddag.

Tabbe efter tabbe.
Jag erkännde just vad jag håller på med på nätterna, och här kommer en till Erika-grej.
Igår så skulle jag åka och handla när Dee kom hem, eftersom Tanner var så dålig. Jag fick listan och går ut till bilen. Kommer då på att jag inte har några bilnycklar med mig, så jag springer in igen. Och eftersom jag försöker vara så effektiv som möjligt tar jag två steg i taget i trappan istället för ett vanligt.
Snubblar på det sista trappsteget och faller handlöst mot golvet. Tappar allt som jag har i händerna, pengarna flyger, mobilen faller i golvet och jag hinner tänka: Nej,nej,nej!! Dee kommer samtidigt gående i hallen men rusar den sista biten och frågar hur det gick. Samtidigt som vi pratar så ser jag, att i fallet har jag lyckats ringa upp Rebecca!! Dee plockar upp telefonen och berättar att jag precis snubblat i trappan och lyckats ringa henne samtidigt och att jag ringer igenon om en stund.
Efter vi gått igenom att inget är brutet, konstaterat att jag mest blev chockad och kommer få ett blåmäkre på knät så säger Dee: Ibland är vi skrämmande lika, jag snubblade på exakt samma sätt förra veckan! Vi försöker båda vara så effektiva som möjligt och vi ser ju hur det slutade....

Nu är det snart dags för frukost!
Onsdagen börjar sakta men säkert rulla igång. Var på spinning och corepass igår och jag vil lova att det känns i min mage ida!
Som ni säkert förstått så har jag nu varit här i över 8 månder, och jag har nu fått något bekräftat som jag undrat över länge. Större delen av min tid här så pratar jag ju engelska, och ni som känner mig väl vet att hemma så pratar jag inte bara när jag är vaken utan också när jag sover. Så jag har länge fundrat över om jag pratar engelska i sömnen? I måndagsnatt så vaknade jag av mig själv när jag hade en livlig komversation, på engelska - med min sänglampa. Ja, ja vet- jag är lite underlig sådär. Iaf så var jag mycket irriterad över att det var för mörkt i rummet....vilket är helt naturligt vid 3 på morgonen...kan också berätta att något som var ännu mer naturligare var att jag inte fick nått svar av min otrevliga lampa. Slutade med att jag bara blev itrriterad på mig själv att jag inte bara kan ligga still, tyst och snällt för att sova.
Alex fick sig dock ett riktigt gott skratt när jag berättade det. Roligt att man kan roa någon!
Så där fick jag iaf beräftat att jag numera pratar i sömnen på engelska. Dee berättade också att det är ett tecken på att man blir mer och mer flytande i det engelska språket! Det ni!

Helgen gick i lugnt tempo om  man jämnför med den föregående. Det var sol, sol och åter sol.

Var med tjejerna på fredagskvällen ut och åt pizza i lafayette. Kvällen var varm och sommarklänningen var på. Vi gjorde ett tappert försök till att gå på bio, men det var ingen som passade bra så vi åkte hem igen och satte punkt.

Försökte ta lång sovmorgon på lördagmorgon och lyckades tappert sova till ca 7.30. Låg och halvslumrade i sängen innan det var dags att dra sig upp för frukost, solskensfrukost. Jag hade min skål med mjölk, jordgubbar och flingor. Tog med den lilla skeden och gick ut på altanen och satt mig för att avnjuta min första frukost utomhus i år, dock slutade de med att jag svettades och inte kunde se något för det var för mycket sol. Så det blev att dra sig innåt igen, jobbigt problem va?

Gick efter det långprommis och sen solade jag en stund vid poolen. Läste massa tidningar och bara slappade, urskönt!

Vid 12 tiden kom Lina och Sanna för att plocka upp mig, det var solningsdags igen. Vi åkte vidare till Moraga och poolen. Där sprang vi mellan solstolarna och poolen, vi pratar alltså nu riktigt sommarvärme så tillochmed jag badade. Solskyddsfaktorn låg runt 30 men trotts detta lyckades vi bruna..och lite röda kanske.

Efter det vart det lunch/middag på Noah´s, att sitta ute och äta är väl en sommarfaktor som heter duga! Vidare från Noah´s  drog vi iväg hem till Sanna för lite välbehövlig hårborstning, sminkning och klädbyte. Här skulle det göras IKEA.

Efter lite att vi fått lite hemmakänsla, hittat ljus och massa annat var det dags att betala. Något som var det roligaste på länge. Sanna är ny här och vi lurade henne totalt att man kunde betala med svenska pengar på ikea, för det är ju svenskt!? Jag stod och vred mig och försökte hålla mig för skratt när hon frågar i kassan om de tar 500 lappar. Killen såg något förvirrad ut och lika som jag stod Lina på andra sidan och höll på att dö!! Elakt kanske, dock föruktansvärt roligt!

Försökte här efter förgäves shoppa lite kläder och annat, men eftersom allt var stängt åkte vi vidare hem till Lina. Blev några mackor och sen mys med typ en halv film innan det var dags att tänka på refreängen.

Förbered er gott folk, här kommer massa information!

Okej, vi kom hem från Disney land i måndags kväll efter en lång bilresa. Disney land var fantastiskt och jag pressade mig själv verkligen till det yttersta när det gäller illmående. Jag har inte åkt hela vägen till La för att stå brevid och titta på när de andra roade sig med bergochdalbanor i olika slag. Många oförglämliga minnen kommer att följa med mig från den resan.

Tisdag morgon var det dags att kasta sig in i vardagen igen, trött efter en hektisk period i Disney land jobbade vi alla på. Jag hade Elise hela dagen och damen i fråga var inte på sitt bästa humör, så det gjorde det hela inte lättare. Som avslutning så var Dee tvungen att stanna i Sf för ett möte, Alex skulle på baseballmacth med zach och Tanner och Elise skulle iväg på simlektion. Jag kände hur frågan kröp närmare och närmare om att jobba övertid, något jag inte var allt för laddad för efter 10 timmar med Elise. Som ett par solstrålar som tränger sig igenom mörka moln kom ett förslag jag sent skulle tacka nej till. Som kompensation till övertiden så skulle jag få gå och se matchen  mellan Worriors och Sacramento samma kväll tillsammans med någon.

Utan att blinka, utan att känna av tröttheten, utan att ens tänka på min förklyning sa jag självklart Ja direkt. Exited som bara den ringer jag min raring och berättar att vi ska på nba match, och att hon måste ställa in alla andra planer. När Alex kommer hem så säger han:

I didn´t ge two tickets Erika. Jag blev direkt inställd på att få gå själv på matchen. Innan jag hinner fråga vad som hände säger han istället: I got four. Med nu fyra biljetter istället för två ringer jag snabbt in Lina och Sanna som inte var sena med att tacka ja. Nu har denna jobbiga, förkylda och trötta dag plötsligt förvandlas till något mycket spännande. Jag skuttar runt i köket och tackar Alex om och om igen, sen är det dags att ta Tanner och Elise till deras simlektion. Efter mycket stress så kliver jag på barten som tar oss till stadion där matchen spelas.

Känslan att kliva in i denna enorma hall var obeskrivlig. Som gamal avdankad basketspelare har det här alltid varit en dröm om att få se en "riktig" nbamatch. Och det var precis lika bra som jag trott, jag lyckades ta minst 200 kort som jag ska gå igenom nu snart och lägg ut här. Kom hem någon gång runt halv 12 på kvällskvisten och jag känner idag att gårdagen inte direkt hjälpte min återhämtning från helgen, men det var det värt!

Alex måste vara världens bästa värdpappa, inte bara för att han fixade biljetter utan för att han bara är så himla bra.

Något annat som är stort just nu är att jag har varit här i mer än 8 månder nu, och at jag också har tackat nej till att förlänga mitt år. Hur mycket jag än vill stanna kvar så finns alltid tanken om att fortsätta att göra andra saker, resa och så småningom plugga kvar i bakhuvudet. Att få komma tillbaka till mitt hem, min familj och mina vänner. Som jag sagt förut så kommer mitt hjärta bokstavligen att brista när jag tvingas lämna familjen Flagg. När jag tänker, pratar eller skriver om det så fylls mina ögon med tårar och det kommer verkligen bli en jobbig perido för mig, finns ingen tvekan om det. Men med informationen om att jag inte kommer vara kvar i denna underbara familj så har jakten på en ny au pair startat, och de är nu i kontakt med en ny tjej från tyskland. Det är mycket bollande hit och dit för snart ska ett beslut tas om att säga "Ja" eller "nej" till henne. Samtidigt som jag är exited så är det samtidigt tungt att leta någon som ska ta min plats. Ingen är tillräckligt bra, och Dee, Al och barnen förtjänar verkligen det bästa.

Samtidigt som detta sker är det nu bara ca 30 dagar tills Mia och Nettan kommer intrillande till Usa. Jag måste börja lägga upp en plan för våra två veckor tillsammans, för att kunna utnyttja tiden maximalt åt alla håll och kanter. Med bara 30 dagar kvar innebär det också att jag snart fyller hela 21 år! Åldern som i Sverige är totalt vädelös men som i Usa betyder massor. Hade jag kunna prickat in det bättre eller? :D

Så har helt plötsligt två dagar passerat!!
Idag var vi inne i parken redan vid klockan sju på morgonen, huh! Eftersom vi bor på ett hotell som tillhör Disney kan vi ta del av "magical mornings" vilket innebär att vi bli insläppta i parken en hel timme innan den öppnar för alla. Man hinner göra hur mycket som helst eftersom köerna inte blir längre än ca 5 min om ens det. I vanliga fall så får man vänta upp till en timme på de populäraste atraktionerna, vilket inte alltid är så skoj!

 Få se nu, vi har gjort en massa saker men det jag kan komma på just nu är Finding nemo, space mountain, peter pan Alice i underlandet m.m. På åkturen Finding Nemo fick vi gå ner i riktiga dock ommålade ubåtar och ta en tur under the sea, tillsammans med Peter Pan flög vi ut igenom fönstret över ett sovand London och jagade en kanin tillsammans med Alice för fulla muggar i underlandet. 

Vi gick också igenom ett sånt där spökhus som jag inte gillar alls. Höll på att krama sönder Alex hand och jag var mest barn i det tillfället kan jag lova. Men jag överlevde och som plåster på såren så kilade jag, Elise och Dee iväg för att kika på sessorna. Mycket trevligar miljö där prinser kommer efter man satt ett äpple i halsen, sovit i typ 100 år eller tappat en sko. Och man lever lyckliga i alla sina dagar.

Jag har verkligen en underbar tid här tillsammans med min familj och jag älskar varje minut.

Dock har jag lyckats dragit på mig en förkylning och jag känner mig inte alls särskillt frisk. Trots detta kommer jag vara redo med Disneyandan i hösta hugg i morgon kl. 7, för då är det nämligen dags igen för att ge oss ut på nya äventyr tillsammans med musse och hans vänner.

På tåget mellan Mjölby och Stockholm

Bistropersonalen betjänar kvinnlig kund.
Kvinnan: En kaffe med mjölk och en utan.
Bistromannen: Ja, tyvärr har vi slut på kaffe utan mjölk, men går det bra med kaffe utan grädde?
Kvinnan (efter en stunds funderande): Ehm, då måste jag nog gå och fråga min man först!
Hon vänder sig om och börjar gå mot kupén.

Så var helgen redan över, men det roliga börjar redan på onsdagkväll igen.

För då bär det av till La och Disney land.

Ska först uppdatera er lite om vad som hände i helgen och vad jag gjorde igår.

På lördag eftermiddag så bar det av till Rebecca för lite sminkning och hårfixand innan det var dags att ta barten in till sf. Där gick vi kulle upp och kulle ner för lokalsinnet var inte riktigt på Rebeccas sida...hmm...Efter att jag ryckt in och tagit tag i saken så lyckades vi hitta våra partykompanjoner - Kalle och Fredrik. Vi satt och och drack några drinkar innan vi tog en taxi till nästa ställe där vi dansade hela natten lång. Meningen var ju lite att vi skulle prova våra nya norska id:n, men eftersom vi inte behövde visa de en enda gång så vet jag fortfarande inte om de funkar...hehe.

Söndagen latade jag mig bara i sängen med vänner hela dagen. Saknade då att bo i en egen lägenhet utan tre barn som springer runt och skriker. Inte för att jag mådde dåligt, utan för att jag saknade att bara kunna skrutta runt i pyjamas hela dagen lång utan att egentligen behöva umgås med någon alls.

Anyway, igår! Linas hostmamma undervisar på Berkeley university och erbjöd oss att komma och ta en klass i marketing. Kursen skulle handla om Pixar, how to tell a story. Och sjävaste Oren Jacob, supervising technical director från Finding Nemo var där och höll klassen. Han berättade lite om hur de jobbade på Pixar och hur de hade jobbat med bl.a idén med Nemo.

Hur det finns olika faser i en film, hur man lägger upp en bra pressentation, vad man ska säga, vad man ska ge blanka fan i. Klassen var verkligen rolig och jag lärde mig en massa!

Och jag som är så galen i Finding Nemo och alla andra filmer på Pixar hamnade verkligen rätt!

Och vilken inledning inför Disney resan, kan det bli bättre!?