When one door shuts...

Godmorgon!

Helgen i Portland blev över förväntan och uttrycket "tjejhelg" var mitt i prick. Vi shoppade, lunchade och skrattade. Danielle har ett mycket vackert hus och hon har verkligen öga för design! Vädret i Portland kändes väldigt svenskt, buskar och träd lika så. Jag fick ett lykorus som heter duga när jag på lördagsmorgonen kikade ut igenom mitt fönster. Jag fick tag på ett par skor och sprang ut i morgondaggen och mycket riktigt, där ute växte det Lilacs - Syrener.

Jag andades in den välbekanta doften och fick minnen från sommrar och skolavslutningar.

Dannielle plockade in en hel bukett som jag fick ha på mitt rum och jag blev fånigt lycklig varje gång jag såg den lila buketten.

Söndagen kom alldeles för fort. Vi hälsade på Danilles vän Whitney som är konstnär. I hennes studio hängde gigantiska tavlor, som de blir tvugna att frakta igenom nedskruvade fönster att få ut. Dock så avslutades besöket med en liten olycka. Elise ramlade på nått sätt ner från ett bord och slog huvudet i en tavla, stackars liten. Blev en bula och massa tårar, men hon mår bra nu.

Efter ett par timmar var vi på flygplatsen igen, och jag kunde inte låta bli att tänka på arlanda och när jag kommer Hem på riktigt. Otroligt konstig känsla.

Väl hemma igen var det himla mysigt och träffa Alex och barnen igen. Bara efter ett par dagar känner jag hur mycket jag saknat de små liven. De hade ställt in blommor på mitt rum och städat hela huset, urgulligt!

Den här veckan blir det träna,träna och åter träna. Commit to get fit månaden slutar på fredag och jag kämpar vidare. Sen kommer veckan med stort V, på onsdag kväll åker jag till Sfo för att plocka upp Mia och Nettan. Tror inte att jag har förstått det än faktiskt. Kommer blir så himla roligt!!!