When one door shuts...

Bered er på ett långt inlägg.... 

Väckte barnen som vanligt i morse och det bar iväg till skolan vid typ 8.30, 9.00 var jag i Walnut creek för att göra min uppkörning för körkort här borta. Tänkte att jag skulle vara bra förberedd så jag körde runt i ca 1h och spanade in området så jag visste på ett ungefär hur jag kanske skulle få köra. Kom till DMV och anmälde mig i luckan och fick sen gå ut, hoppa in och ställa mig och bilen i bilkön för uppkörning.
 Jag satt där och tänkte va lite duktigt och stänga av bilen undertiden jag väntade, för att spara lite på avgaserna. Lyssnade på radion,skickade lite mess hit och dit och när det var dags att köra fram så lät bilen ungefär som den hade fått en förkylning...och vägrade starta!
Jag börjar skruva lite generat på mig och ler lite glatt åt personen som sitter bakom mig i kön medan jag tänker, starta då förihelvete-jävla-biljävel...men inget. Killen som håller ordning på kön börjar se lite irriterad ut där framme och börjar snart viffta med armarna för att jag ska fatta att jag ska åka framåt, vilket jag redan förstått så jag vifftar lika irriterat tillbaka att min bil inte fungerar. ¨
Han kommer gående mot mig och jag förklarar att bilen inte startar, han får resten av kön bakom mig att backa så han kan knuffa mig därifrån...jag känner mig nu mer och mer besvärad av situationen, men får dock min bil urvägen.
Ringer nu till Dee och säger att bilen är död, då kommer det fram att tydligen så har våran bil ett dåligt batteri och gör så ibland. Hon förklarade vart startkablarna fanns och sa sen att jag skulle leta på någon som kunde hjälpa mig.
 
Jag lägger på och springer in och frågar om de finns någon som kan tänka sig hjälpa mig, och en mamma anmäler sig för uppdraget och följer med mig ut.
Jag kopplar allt som man ska och med hennes hjälp får jag igång bilen, får nu ställa mig sist i kön igen och vänta. Mamman står ett tag och pratar med mig och så kommer hennes son som precis har kört upp och också pratar en stund. De går och sätter sig i bilen och jag hatar min bil ett tag men försöker sen ner lugna mig lite innan uppkörningen.
Då kommer mamma tillbaka och ser något besvärad ut, det kommer fram att sonen skickat sin kära mor för att fråga om mitt nr, hela situationen var så bissar att jag börjar skratta och frågar om han inte vågade komma själv och fråga. Berättade att jag skulle åka tillbaka till Sverige i Aug så var tvungen att säga nej ( Den verkliga sanningen var att jag vill ju inte träffa någon som skickar sin mamma...otroligt fånigt,haha)

När det är min tur att köra upp så tänker jag att min dag inte kan bli mer konstig än den redan varit, hoppar då in en tjock liten surgubbe i min bil och säger Let´s go!! Jag kör iväg och efter 20 m så säger han att jag ska stanna vid vägkanten och backa, lyckas väl backa lite för snett och jag får göra om det, backar denna gång snett igen. Han säger då helt plötsligt,  Nu kan du köra tillbaka till DMV och boka en ny tid, du klarade det inte, åkt tillbaka till lafayette och öva lite mer innan du kommer tillbaka...Jag blev helt paff,va sa människan!?
Han hoppat ut och så är det hela över och jag sitter paff kvar i bilen och bara gapar, vad hände just!?

Jag har haft körkort i över 2 år, har kört postbil i 1 år, kör minst 2h bil varje dag ( med skrikande barn i) Kör en van, som jag backar och fickparkerar med vid barnen skola varje dag där det är trångt som för ett par gummistövlar i en Jimmy Choo kartong, har precis fått min bil att fungera efter att batteriet har dött. Och han fattar sitt beslut på att jag backade snett!! Jamena kom igen, vi hade varit i bilen i mindre än 2 min efter han fattade beslutet, jag utsatte oss inte för någon trafik fara och jag fick inte visa att jag faktiskt är en bra bilförare!
Det går inte att bedömma om man är den dålig bilförar efter bara 20m om man inte krockar på vägen dit. Han hade kunnat låtit mig tagit hela testet och insett att jag faktiskt kunde köra, pekat med fingret och sagt att jag måste öva mer på att backa. Men nej då.
Dessutom, när jag kommer in och ska boka ny tid, finns inte en enda tid kvar och de bokar bara 1 månad iförväg..

Nu såhär i efterhand så kan jag bara skratta, jag menar hur bissart var det inte. Från att bilen dör, nummer som frågas efter av mammor, och till en liten gubbe med snabba beslut.
Jag är faktiskt inte alls arg eller besviken, ganska kul historia att berätta hehe. Ska boka ny tid och åka dit, backa spikrakt och sen skjutsa runt honom och bevisa att jag kan köra bil.


Erika


Ska göra en liten kompletering här, pratade med Dee om vad alla dagens bravader och hon reagerade starkt på  att gubben sa till mig : "You can go back to Lafayette and practise some more before you come back" 
Hon menade att vissa hade problem med pengarfördelningen här i området och därför kanske han inte gav mig samma chans som han kanske skulle ha gett någon som kom från ett lite mindre välbetalt område...
Hon berättade också att DMV var känt för att vara lite svåra mot de som hade finare bil...

Hoppas verkligen inte att allt handlade om detta, det vore himla tråkigt isf.